Ortopedbesök 1
Idag hände det otänkbara hos ortopeden. Klev in på Löplabbet med en klump i magen, skulle han döma ut mig, triangelmärkt, utdömd och förbrukad?! Fick sätta mig i en soffa klä av min torra och fula fötter och blotta mina torra smalben. Givetvis hade jag glömt både smörja mig och raka benen innan, opps...
Han böjde och bände i mina ben och fötter och kommentaren som verkade komma från hjärtat var:
-Oj du var mig en mjuk en!
(Hur i helsike tolkar man de?) -Öööö aha?!
-Alltså jag menar att du är överrörlig.
Efter att ha fått överrörligheten klar för mig så var det dags att provspringa. Först i testskor. Intressant att bli filmad och få se i slowmotion hur man sätter ner och vad som händer i kroppen.
+
1: Fötterna sätts ner rakt
2: Kroppen är liksidig
-
1: För svag insida vadmuskel mot framsida vad
2: Inre fotknöl pressas utåt i varje nedtramp och påfrestar senan som fäster under knölen
Det är fotknölen som är problemet och som bidrar till att senan överansträngs. Vilken gör att det känns som en benhinneinflammation. Slutsats: Jag har inte benhinneinflammation utan en överansträngd sena!
Med orptopediska ilägg och nya skor (då han log när han såg mina gamla och vred dom nästan ett helt varv utan problem, Helt SLUT) säger han att jag kommer bli helt problemfri!
Underbart! Alltså får jag börja löpträna igen!
Jag gjorde som mina nya bästis (Ortopeden) och valde de skor med mest "fluff" i. Nike Eclipse står i hallen och har sprungit sin första mil. Enligt ny information så håller ett par skor i 100 mil så nu har jag 99 mil kvar.
Ojoj. Vad långt inlägget blev. Trökar ut er de klart. Sorry...
Hann med en fika med underbara klasskompisar också. Te på EspressoHouse, Mumma!
Psst. Jag sprang med Solvikingarna ikväll därav min första mil i mina nya skor, iläggen får jag först 9 december.
