Strucken löpträning

men en inställd träning när solen lyser skulle kunna få mej att börja gråta. jag känner mej helt tom. Jag vill bara löpträna men min kropp vill tydligen att jag ska vila.

Så idag blir det fokus Funktionell Styrka, hoppas verkligen det finns platser kvar till kvällens TRX-pass. Det var på tok förlängesen jag genomled det hårda och tuffa passet. Något alla borde prova!!!
TRX i mitt hjärta! Må de finnas en plats till mej :)

För någon Solvikingträning blir det inte som vanligt på tisdagar knät har checkat ut, känner inget nu men vilar ut och tar en gymkväll.

Kram

Blodomlopp

I Slottskogen gick även detta lopp, perfekt för det är såå nära hemma. 10km eller 5 km i blandad terräng. Jag kände inte något pirr i magen påvägen dit, under uppvärmningen eller ens när vi ställde oss på startlinjen. Ända till jag inser att jag står axeln mot axel, hud mot hud med Yannick Tregaro. Jo jag kan väl erkänna att jag hamnat i lite fel startgrupp.
Men han var så trevlig, så efter att M och Yannick stolt konstaterat att de hade samma skor. Så började han småprata, peka ut de snabbaste på plats. Himla kul att ha sånna turbomaskiner brevid. Jag såg dom till startskottet gick sen var dom som bortblåsta...
Men det gör inget alls, jag hade en tanke av att avverka mina 10km i lugnt tempo, inte hetsa. Springa så det känns bra med stort fokus på bra teknik. Jag var så rädd att mitt knä skulle gå sönder efter GöteborgsVarvets överansträningning. Sista 2km hade jag ont i knät så idag blir det löpvila och ett par dagar framöver.
Men jag har nu ett pb på 10km och det är -Trumvirvel- 46:26, Vilket jag är jätte nöjd med. Min drömgräns är 45min och jag har en bit kvar dit. Men snart så.
All respekt till min lagkamrat i "SolStollarna" som sprang Stockholm Marathon i lördags och fungerar som farthållare till M och hjälper henne att sätta nytt pb på 10km. Jag är så stolt och ärad över att få ha så fint sällskap.
Ledsen att du hamnade lite på sne J men men...
Vi hade grymt trevligt sen på våran filt, även på Blodomloppet får man en jätte fin picknickfilt och en picknickkorg med massa gottit i. Sol i Göteborg och kvällen var underbar. Fantastiska vänner och många skratt senare var jag hemma och välkomnad av min fotbollsspelare som mosat in mål även denna gången!
Bra kväll var över och nu börjar en helt ny dag!
Underbart! Kram

Ägg

Vilket underbart ljud det är nr man hör hur ägget hoppar runt i kastrullen. Snart Ägg-tajm!

Socialt liv, testing testing...

Jag vaknade upp med en konstig känsla av trötthet, tung och märkligt långsam. Den dära drinken satte sina spår. Efter detta blir de alkofritt får Åhberg. Men vilken dag! Ingen träning utan bara massa socialt mys. :)
Jag ska tänka på Julias ord:
-Jag har slutat träna så mycket och är har insett att man kan göra annat än att träna, jag har fått ett socialt liv. Du borde prova...

Någonstans blev jag förnärmad. Jag har ett socialt liv! Men någonstans i mej kunde jag inte säga emot, jag fick tugga i mej orden och som svar:
-Ja jag får nog testa de kanske...

Idag har jag haft en social dag. Wiie! 1-0 till socialt liv mot träningsliv. :)

Förebild framför allt

-Jag har sprungit för att de har känts bra, sen att jag fått de tiderna jag fått är inget jag tänkt jätte mycket på. Jag tror det var därför jag höll för att jag sprang som jag sprang.
Vid 33 års ålder började jag jogga lite och snart hade jag satt marathn rekord och halvmarathons rekord som hölls sej fram tills i höstas.

Evy Palm, Jag älskar dej!
Hon säger att man aldrig får ta ut sej så man får tanken att man aldrig mer vill göra de, efter varje pass ska man längta tills nästa pass, gör man inte de så har man tagit ut sej för mycket.
Jag älskar hennes inställning. Hon började jogga 2.5km och passade på att plocka svamp samtidigt. Avslappnat, naturligt och underbart.
Så vill jag tänka. Jag vill inte fokusera på att bara få tider. Det är inte viktigt. Att jag mår bra och älskar vad jag gör utan press eller stress är det viktigaste för mej.
Jag förstod inte vikten i Evy Palm när jag tränade för henne för ett år sen, då hade jag precis börjat springa och visste inte vem hin var, nu är hon min största förebild och hennes inställning och ödmjukhet är vad som gör henne till den hon är.
Jag älskar den inställningen!
Kram

Dagen hatkärlek går till...

Taaata som M skulle sagt! Dagens hatkärlek går till Getryggen i Skatås. Hejbaberiba vad det känns i benen idag. Trötta och matta efter att ha avverkat 6km i orienteringsterräng, utan stig med endast karta som vägvisare löpte vi på led för att testa Skatås X-trail banan. Ni som ska springa den 12 juni kommer få de jobbigt. Jag önskar jag kunde springa men jobb jobb jobb...

Super kul att få lite variation. Se något annat än bara de vanliga stigarna, ställerna och löpkompisarna. Inte för att jag är trött på min löpkompisar, men jag blir så lycklig av att se att de finns fler som jag. Som älskar att springa.
Efter 6km var vi tillbaka vid Brudaremossen där starten går, enligt en trogen löpare så sprang vi på 40min runt slingan och personen som vann förra året hade en tid runt 30min, alltså jag ger all min respekt, för jag tyckte allt att de gick undan fler gånger än bara en.
Jag fick sällskap av en thriatlet tillbaka till Skatås klockan, vi tog en omväg runt 5 km slingan och fick in någon ytterligare kilometer, mest glad var jag över trevligt sällskap och att få höra om de prestationer och träningstankar som hann delas.
Core och stretch och jag var redo att entra Kåren och Bartömningen, och som jag sa jag hade tanken att gå in ödmjukt och minst sagt ödmjuk blev det. I säng innan 12 slaget.
-Duktig flicka den dära Åhberg.


Bryr ni er inte eller bara skiter ni i mej?!

Jo men kanske fler borde känna så. Så som jag gör. Bortglömd. Som om alla finns men är tråkiga statister i en långsam dramafilm, ingen svarar på tilltal, inga ansiktsuttryck bara likgilltigt bleka. Det är bara jag som är färgad i filmen. Jag och mina tokblåa skor, alla andras är gråa, tråkiga och tillintetsägande.
Idag hade jag mina ko-tights på mej. Jag syns, alltså finns jag. Jag hörs, alltså finns jag. Eller? Kan man var grå, tyst och märkbar?
Allvarligt. Jag har en färgstark dag. Saken är att jag har funderat och jag ska lära mej av vår gråa värld. Min kunskap idag är att jag vägrar vara en del i den. Jag tänker inte tacka nej till något, eller skylla på en dålig ursäkt för att jag inte känner personen tillräckligt för att hitta på något ihop. Allt som låter kul blir kul och vad som låter kul bestämmer ju bara jag själv. För enligt mej så lever vi i min värld, i ditt huvud lever vi i din. :)
Lunche spinning på Masthuggets Fitness Club idag, tre tappra själar stod uppställda och jag jublade inte direkt över uppslutningen. Här har man inte hållit denna underbara klass på två veckor och vad faan. TRE?! Nä tråkigt att avsluta vårschemat så. MEN, de tre som var där fyllde verkligen salen och ett tag så kändes det som om salen var full. Energi för en hel sal vill jag lova. Underbart!

Någonstans så ringer ett motto i öronen på mej varje gång jag ska göra något nytt...

"Ödmjuk inför uppgiften" Jag gå till kåren ikväll, någon form av "bartömning" och jag kan på rak arm säga att jag känner mej jävligt ödmjuk inför den uppgiften.

Men först väntar prinsess sällskap i skogen.  -Taaata...

Reklam på räls

Härligt med friskvårdsreklam som far omkring på Göteborgs spårvagnar. Jag fick denna reklam uppkörd i ansiktet och fick en härlig flashback från förra året när Maria tjoa på mej när jag knölade mej runt banan.
Jag är så lycklig, bara mitt överbelastade knä kan ta och sluta värka... Kände inte av det alls till en början på löpningen igår men de sista kilometrarna när kroppen blev trött och det var betydligt brantare och kuperat så verkade de som om knät kastade in handduken.
I vilket fall så är jag ordinerad en vildag idag. Bra sambo med kloka beslut! Pluspoäng till han.
Sugen på att spring, jag sprang ju förra året. Hur kul som helst!!!

Kram /Emma

Du fläskar på för mycket helt enkelt...

- Hade du valt att bara sitta still så hade du inte haft dessa problem!
- Nä fast då hade jag haft andra...


Säkerligen hade jag haft de! Precis kommit från naprapaten som har dragit, töjt och knäckt i mej.
- Känns detta?
- Känns men det gör inte ont, men du knövlar skinnet vilket gör lite ont...


Tydligen säger man inte så i Göteborg, han titta på mej och skratta åt mej. Alltså inte med mej utan åt mej... En vanlig flicka från landsbygden. Eller?
Jag är lite sne men fick beröm för stretchandet jag gjort de senaste! Skönt med ett bevis på att det gjort skillnad, så ikväll efter löpningen ska jag ha tok fokus på stretch.
Korp fotboll efter en mysig återhämtningsjogg.

Joggning, Fotboll och lyckorus

Satte mej i soffan och hittade inte lugnet, ensam hemma. Allt kändes bara tyst och tråkigt. Jag snörade på mej löpskorna med tanken på en lättare jogg bara några kilometer, en powerwalk blandad med lättare löpsteg.

Ner mot Heden och mot fotbollsmatchen. Jag möttes av tre andra flickor som höll stenhårt på de "andra" laget, alltså det som låg under. Min älskade mosade in bollen precis när jag kom! Underbart. Stolt flicka som stod vid kanten då. Man behöver inte vara duktig, man behöver inte göra mål. Men att se den lyckan över att göra mål är ju obetalbar. Alla borde verkligen få känna den känslan, känn efter och behåll den.

En smoothie och smörgås senare somnade jag helt slut. Trött och lycklig.
Tack för livet!
Kram


Funktionen ser ingen gräns

Jag måste visa två bilder innan dagen tar slut... Efter målgång så förvandlades skorna snabbt till tomglashållare, jag gillar dess funktionibla funktion!
Jag var verkligen värd ett glas. Jag är värd ett glas.
Kram /Emma

Core Bubbla

Att plugga in lurarna och bara försvinna är ju helt underbart. Fokus ligger verkligen inåt och det fanns bara jag. Magiskt. Ett enkelt corepass förvandlades till egentidskvalite trots att gymmet försökte med hög volym att spräcka min bubbla. Men icke jag var inte mottaglig för fler intryck än de jag själv utsöndrade.

Sist jag kollade upp i rummet så var jag helt själv, jag och min coreträning, mina tankar bara jag och ja. Det kändes som en sekund senare jag kikade under luggen igen och iaktog vad som försegick runt mej. Helt plötsligt var det trångt i stretchrummet, inget jag märkt. När komma alla dessa? Tassade de in bara för att vara tysta och inte störa eller hade jag helt enkelt bara varit tok fokus på mitt?
Underbara träning, lågintensiv men super duper jobbig. Corepasset som vi kör nu är verkligen ett mördarpass. Jag tror minsan att jag ger det 4 av 5 bananer!
Nu är jag för övrigt grymt löpsugen. Kanske ska jag rent av ta mej en återhämtningsjogg? Eller? Har jag föresten sagt att jag är lite väl övertänd på att träna just nu. Fick den vanliga sucken i andra änden av luren tidigare idag när jag stutsade runt i vardagsrummet i full träningsmundering och bara ville iväg. Dock uttryckte min sambo sitt missnöje över min återhämtning och vila. Ja jag vet jag är dålig på de. Men jag ska bli bättre, för jag tror som han och många med han om jag ska bli snabbare, starkare och uthålligare så måste jag bli bättre på återhämtningen.
Visst återhämtning, men måste det vara ren och skär vila av de? Måste världen vara så jävla svart eller vit?
Jag tror fasen att jag ska ta mej runt Slottis innan sängen väntar. Inga krav bara jogg varvat med promenad, ibland kan man bara inte få nog... Där är jag nu, i morgon väntar en ny underbar dag och jag är verkligen på topp.
Ge mej en ny dag full späckad av energi, jag är så redo!
Kram /Emma

Balans som ledord

Allvarligt talat så är jag helt iskall och genomfrusen. Sitter på jobbet och hackar typ tänder. 19 grader är FÖR kallt! Slitna ben. Idag blir de något mysigt på gymmet. Vila behöver ju inte betyda att man sitter still. Jag är sugen på att rycka tag i min funktionella träning, min styrka ska nå en ny höjd. jag är såå full at glädje inför att träna och känner ett stort sug efter att bli starkare, snabbare och uthålligare.

Mat - Vila - Träning med livet i balans är mitt nya ledord!

I like!
Kram

Tummen upp


Två tummar av två möjliga till helgen!
Kram

Varvet vid Midnatt?

Dagen bara flöt samman... Toalettbesök, matintag varvades innan start. Nervös och stimmig. Tog inte ett enda kort, fanns inte på planeten att de skulle ploppa upp en fototanke. Istället var det fullt löpfokus. 13:55 gick starten.
Jag känner mej nöjd, jag förbättrade min tid med 10min mot förra året och i mina ögon är det en super prestation. De som vill mäta sin tid mot sin egen får göra det på eget behag. Jag tränar för mig själv och utifrån min erfarenhet och kunskap. Dagen igår var underbar. Jag älskar löpning och kände mej laddad att ta en morgonjogg när jag mötte morgonjoggarna när jag glatt var påväg till Slottskogsvallen för att intjäna lite funktionärspoäng i midnattslopps montern, för alla ska väl springa midnattsloppet?!
Men igår då? Känslan var jämn, jag avverkade de första 15km i samma tempo, sen hände de. Mitt knä!!!! AJ. Inget mer sagt eller nämnt om de, ren överansträngning skulle jag tro, visst var det tråkigt att halta i mål. Men desto tråkigare att använda det som en ursäkt vilket jag verkligen inte vill göra. Jag hade inte kunnat springa fortare om jag så velat de.
Att gå i mål och vara glad, nöjd och lycklig får mej att känna att jag är ingen annan och ingen kan säga åt mej vad jag kunde gjort annorlunda, för jag gjorde mitt lopp och mitt lopp är det enda jag kan göra. Alla andras är ju liksom upptagna.
M tog en sper bild på mej i mässhallen när vi för fulla muggar langade ut broschyrer om Midnattsloppet.
Jag är mej en gla' prick!


Check out hur jag och killen på planschen kör samma stil :)

Kram
/E

Sänginlägg

Som skoinlägg fast i sängen, ett blogg inlägg precis innan ögonen ska slås igen för natten. Pastan är svald tillsammans med MYCKET vatten. Ser fram emot frukost och tidig lunch, man kanske rent av ska tassa upp och ta upp kyckling från frysen redan du?! Nää, kanske lax ändå, det är ju gott.
Nedanför sängen ligger tidningar om loppet, upplägg och tips. GT:s bilaga och massa annat gött. Allt för att vakna på rätt sida och börja dagen bra.
Kvällen har avslutats helt underbart med himla fina löparkömpisar. Tack!


Jag kan inte få nog av matbilder, lunchen - Laxwallenbergare!

God Natt Världen.
Kram

Varvet finns för ALLA!

Sika gooingar. Jag blir helt underbart lycklig. Människor är underbara ting! Allt är på min sida till och med vädret och vinden gör som jag vill. Peppa peppa ta i trä...




Påväg mot start...



Starten gick efter vissa problem med bandet som användes som stöttepelare istället för startskott.
I täten var det hårda armbågar och inte allt för imponerande tillrop :) Härligt med lite tävlingskänslor.
Jag längtar verkligen till i morgon nu. Eller iallafall tills ikväll då vi ska entra mässan och hämta nummerlappen, fram tills man har nummerlappen är det inte på rikigt. När jag väl har den i handen måste jag börja fokusera på att inte låta nervositeten ta över.
Ja älskar träning, men visst är det något speciellt med den 21 maj.
Löpning i mitt hjärta!
Kram! /E

Glädjerop

Idag smäller de, redan igår öppnade portarna för mässan i Göteborg. Idag går första starterna! Klockan 11 drar går startskottet för specialvarvet. Jag måste dit och heja på dem. Underbart att se att alla kan och alla som vill får vara med!
En smyg tur till mässan för att få tips om inställningar på min klocka :)
Ha en bra dag!
Kram Psst... Massa bilder kommer, jag lovar att vara linslus och fota som en tok, jag har ju en grym helg framför mej som jag vill dela med alla!

Dan före dan... Nervös!!!

img_7068 (MMS)

Dan före dan... Nervös!!!


Magen full av is

Ibland behöver man bara sitta ner i en ring, läsa högt och låta andra lyssna. Lite dagiskänsla men vilket skapar lugn. Skönt att få kritik på vad man gjort och feed-back på vad som behöver filas på. En dag i skolan med grupptenta-genomgång. Visst kan andras kloka ord få en att inse att man gjort sitt bästa och tiden man lagt bringat ett välutfört arbete.
Jag är nöjd över min del och nöjd över min grupp.
Vi satt i ring runt allas anteckningar, böcker och diverse mellis bananskal och vattenflaskor. Jag känner att isen i magen ligger djupt och jag känner mej lugn inför inlämningen. Ingen stress i kroppen bara harmonisk och utvilad.
Utanför fönstret finns det fåglar i handen vilar en kopp kaffe. Världens finaste SMS i telefonen som fick mej att le. Kloka ord som vilade med tung betydelse som jag också ska göra verklighet av. Vila, äta och förbereda mej. Jag och många med mej har en stor helg att se fram emot.
GöteborgsVarvet är nära och sista löpningen avverkades igår. Tanken var 5x1000m intervaller i halvmara tempo. För mej som jobbar som instruktör vet hur mycket tid man lägger ner för att bygga ett pass och hur ledsamt det är när folk inte tar till sig informationen. Jag försökte verkligen springa i halvmara fart, jag vet inte om jag och endast få med mej försökte hålla det tempot. Men det ska bli intressant att se allas tider efter varvet med tanke på att de fick jogga tillbaka för att plocka upp mej efter sista intervallen.

Jag tillåter mej vara imponerad i tron om att de kommer hålla de tempot, för det kan väl inte varit så att de inte lyssnade på instruktörens instruktioner?!

Nu ska jag ta mej en stund stretch.
Kram, psst... Ikväll hämtar jag hem min älskling. <---- Älskar han!
Sommaren 2009 var våran första sommar, nu börjar våran tredje
Kärlek

På rätt knöl av livet

Ikväll är jag ensam hemma och räknar med en promenad för att inhandla diverse saker för att fullborda en kväll av egentid. Jag tror minsann jag ska fira denna tisdagen med ett riktigt långt stretchpass framför tvn.
Jo så får de bli. Men först ska jag träffa underbara Solvikingar för en löpning. :)
Livet känns som om det hittar rätt denna tisdag.
Kram /E

BenVila

Ja nu tar mina ben semester fram till lördag, ja eller nästan iallafall.. Lite smyg intervaller i morgon med Solvikingarna får de ju bli de klart.
Sitter med hemtenta nu och det suger all blogg kraft ur mej, tråkigt men så är de.
Vikade för Åsa när hon är ute i Europa och tävar i cykel så får jag spinna och skriva tenta, livet är inte rättvist alls. Men spinning är kul och tenta skrivningen är skön när den är över så jag tror även denna veckan kommer bli bra.
Ikväll ska jag äta banan och choklad i ugn bara för att det är super gott.
Kram från Moffarsson :)

Hockey, pasta och löpning.

Nu trappar vi ner. Löpning idag med undebara M som enda sällskapet. Slottskogen och det var bara löpare och hundägare som tagit sej ut i regnet. Jag gillar små dugg, de ät gött att springa i, då finns det massa med syre och kroppen kan andas.
Hon klev in med ett leende och ett litet blått paket. Våra saker, prylar hade kommit. Så nu har jag premiär sprungit i mina kompressionsbyxor, jag tror jag gillar dom. Dock känns det som om alla höjt dom lite högt mot skyn. Bra men än så länge inte fantastiska... Tiden får utvisa dem.
Efter en kaffe och pasta nedkrupen i soffan med kompressionsstrumpor på är jag redo för att håva in VM Guld för Sverige.
Ha en underbar söndagskväll, i morgon går jag och min grupp all in för att tenta av halva kursen. Ny vecka nya tag. Idag om en vecka är tentan inlämnad och Göteborgs Varvet är över.
Jag har en plan om min träningssommar, men det ska filas och bli en perfekt sommar med massa utveckling.


Tack familjen för kvällen igår. Undebara O stod för underhållingen. Chokladboll -Mumma- Det gäller att grabba tag när inte mamma ser...
Kram /E

Barnfamiljen minus barn

Spontant blev det en tripp hem till familjen igår efter att ha börjat dagen med ett tufft spinningpass ala lång backe med efterföljande 4 tuffa intervaller. Trötta ben idag efter spinning och fredagens styrketräning med kettelbells som jag bara älskar att svinga.
I nyktert tillstånd såg jag på hur det sölades både öl och vin vid familjemiddagen, men jag som den duktiga flicka jag är gick och la mej tidigt och sov hela natten för att sedan vakna upp som en prinssesa tillsammans med övrig familj som vaknade med ett litet tungt moln över huvudet. HA.
Ja vi är som en barnfamilj utan barn, går upp i ottan, lägger oss tidigt och lever ganska stillsamt med stort fokus på mystid. Jag älskar de.
Nu ska jag gå och lägga min röst!
Kram /E

Balans -gången och -sången

Efter att ha hört runt med vänner så går uppfattningarna lite isär om hur en uppladdning inför just Göteborgs Varvet ska gå till. Idag eller typ precis just nu är det en vecka kvar tills starten går. Alltså är det försent att träna de mil man borde gjort för konditionen. Den tiden har passerat. Nu är tanken för min del att jag ska stå på starten och vara fräsch och utvilad i benen utan att dom har mosat till sej efter för mycket vila. Jag vill ha tryck i benen och aggresiva laddade ben.
Men hur får man de benen på bäst sätt?!
Nu känns det som om verkligen livet får stå tillbaka för att löpningen ligger i första rum. Sömnen känns skit viktig och mina 8 timmar mellan 22-06 är dö viktiga. Matrutinerna skall hållas så jag verkar helt manisk. "Mat och sov" klockan älskar jag.
Men hur är det med just träningen då? Jo min tanken ligger fast, jag har en klar bild om hur min kropp fungerar och vad jag kan kräva av den så här en vecka innan. Men visst gäller det att vara upmärksam, balansgång.


Igår var en fantastisk kväll. Med Tony Irwing vid min sida och mina fina vänner vid min andra så kändes livet ganska kul. Tony hade i och för sej en svärm av medelåldersdamer i super blonderat hår i alla olika glitterstrasser så jag tror jag såg ganska tråkig ut i min mörkblåa "popiga" klänning.
- Älskling tycker du att jag är fin?
- Du ser sådär popig ut.
- ?!Hmmm... Va?


Money Brother - Kärlek en Fredagkväll.

Kram /E

Resultat från KM långdistans

Så var det över, men det var en sea det vill jag lova. Tuff nervositet över något jag aldrig gjort innan, så många val... Kläder, skor, inlägg inte inlägg val, val och åter val...
Snurrig som jag är fick jag hjälp att hitta rätt i kön till nummerlappsutdelningen. När jag väl kommer fram så finns jag inte i startlistorna. Men blev dit skriven och fick min lapp. För visst var jag anmäld, alltså inte mitt misstag. (andades ut, för det hade inte gjort mej super förvånad om jag drömt att jag anmält mej) Snurrfia.

Värmningen gick fin fint och jag försökte göra likt alla regler och tips jag fått. Blev tilldelad en varvräknare. Min underbara vän M som satt Pb på 10.000m precis innan skrapade fram lite extra energi och var en super hjälp, tjoade, ropade tekniktips, varvtiderna haglade och han såg till att jag kunde mosa ur det allra sista ur kroppen även på upploppet. Jag är så lycklig och tacksam.
Jag känner verkligen en samhörighet till klubben, alla är så mysiga som klappar en på axeln, hejar och hjälper en hjälplös nybörjare, för det är precis så jag känner mej. Hjälplös nybörjare inom löpning. Men jag tycker det är så roligt och jag njuter av att få träna tillsammans en kväll som igår.
Allt var så bra, väl organiserat. Även löpare som inte är Solvikingar deltog vilket var super roligt att se lite nya ansikten. Träffade en super trevlig och mysig tjej i omklädningsrummet, vi kom ganska snabbt överens och jag gillar henne, sen var hon ju toksnabb också vilket var extra kul.
M blev minst sagt förvånad när hon kom fram och pratade efter loppet och grattade och småpratade lite.
-Hur känner ni varandra?
-Det gör vi inte, vi möttes i omklädningsrummet.
-Ja de klart ni gjorde...


Vadå är det inte normalt att skaffa en ny kompis bara sådär? Hon var ju super mysig :)
Jag hittade lite bilder från igår, dock förstår jag inte varför jag ser ut som en hösäck, jag som tränat så mycket på tekniken. Jag har mycket kvar att lära, det är helt klart. Min strävan har bara börjat!




Åhberg för FAAN sträck på dej! Upp me blicken! SKÄRPNING!!!



Varför har inte jag ett klubblinne?!



Starten



Snabbaste Solvikingen C, hon är grym och jag använder henne som förebild.



Redo att ta tag i denna dagen.
Ta hand om er!
Kram /E

Gåvans dag idag

Man blir lycklig av att ge. Veta att någon kommer få ett samtal och bli sådär glad. Jag vet min känsla när jag får något, så nu är det dags att bli bättre. Min allra äldsta vän fyller år idag, ja hon Beckis på kortet i förra inlägget. Jag är väldigt spontan med hur jag firar mina vänner, ibland inget alls, ibland lite för sent men ibland så lyser jag upp och vill göra något speciellt. Som idag.
Jag är lycklig och varm.
Boostar mej själv inför ikväll. Nu Skola.
Kram

KM 5000m

Idag är en stor dag. Jag ska springa 5000m för damer i Solvikingarnas klubbmästerskap. Jag har ingen som helst tanke på någonannan än på min egen prestation. Jag skulle framför allt bara vilja göra en bra tid på 5000m.
Slottskogsvallen 18:00 är det uppställning och först ut är killarna, blixtarna! De som är rykande heta och löper som gazeller. Vissa har tydligen gjort detta lopp barfota innan, ja lättare "skor" finns ju inte?!
Jag ska denna gången göra allt som jag inte gjorde i måndags, alltså... Värma upp utan stress.
Tvivel angående VårRusets längd kryper på. Jag tror verkligen inte det var 4.6km längre, min klocka visade på 3.9 och Mikaels bekants klocka visade 4.2. När jag mätte rundan på googlemaps så visade banan även där ca 4.2km. Så härmed antas jag ha sprungit 4km på 18:25 vilket jag fortfarande är nöjd med.
Alltså lite över 4:30 tempo och inget annat.

Så för ikväll de lättaste skor jag har ska sitta på, kläderna är redan fram plockade och ligger i en prydlig hög. Jag är nervös och pirrig, jag har aldrig sprungit på banan innan och måste medge att det känns som om jag är alldeles för långsam, dålig och kass på löpning för att få springa på en så fina bana :) Men det ska bli så roligt. Jag måste bara hitta mitt fokus. Detta är för mej, ingen prestationsångest, jag ska springa som jag tänkt. Jag ska orka hela vägen och jag kommer få en bra tid som visar ett formbesked.
Med formbeskedet ska jag sedan bygga vidare min träning. Efter Göteborgs Varvet så börjar träningen om och jag har allt tid i världen på att göra allt rätt som inte blivit så bra fram tills nu.
För allt har faktiskt inte riktigt blivit så bra... Träningsupplägg är svårt och även om man vet teorin är den svår att förverkliga.


En gammal, gammal bild på tre tjejer + en. Idag är det Beckas (i svart) födelsedag.


Tack för att ni lyssnar, läser och ger mej synpunkter. Jag blir så glad och varm. Alla vänner borde vara som ni!
Kram /E

Mogen, klok och vis

Ja det är jag långt ifrån men som tur är har jag kloka vänner, en vis sambo och med hjälp av de egenskaperna lyckas jag ibland ta mogna beslut.
Idag var det beslutet att lägga löpskorna på hyllan för dagen och hoppa över Solvikingarnas intervallträning. Jag har känt mej nertränad och vill vara fräsch och pigg i benen. Vila. Nu ska det vara slut med trötta och tunga ben.
Uppladdning inför Göteborgs Varvet.
Kram
Super gammal bild på två fina sommartjejer. Känner att jag måste spendera tid med denna donna snarast!

TÄVLING

Se hit och hjälp mej!! Jag har lagt upp en runda i Slottskogen på Nikes sida som kör en tävling just nu, gå in på min Facebook sida och gilla länken så blir jag gör gla' :)

En liten vinst kanske kan trilla in och förgylla min tillvaro.
Jag behöver dej!
HJÄÄÄÄLP! Tryck här och tryck på "gilla" knappen. Just Do It :)
Tack.

Thai Chi i Botaniska

Morgonen började redan 05:20.

Det var uppställning 05:50 utanför Botaniska. Thai Chi träning. Jag hade ingenaning om vad som väntade men var övertygad om att vi skulle få en fin morgon.
Jag skulle behöva lägga mer tid på att just hitta mitt inre fokus, kom på mej själv typ hundra gånger med att fundera över fåglarna, vattenspridaren, vilken hand instruktören sa, titta på de andra deltagarna, fundera över gårdagen. Jag var inte närvarande och måste bli bättre på att fokusera. Mer Yoga och Thai Chi på schemat.
Mental träning.

Kände flera gånger att instruktören blängde till på mej där jag stod i hel löpmundering, jag kanske inte platsar men man behöver inte alltid göra det. Ibland måste man testa nya saker.
Dålig kan bara bli bättre.

Alla foton är tagna i samband med träningen. Klockan 7 var vi påväg hemåt igen, glada och avslappnade. Dagen har börjat på helt rätt sätt. Denna vackra oas ligger 5 min cykelväg från vårat hem, fler besök under morgonkvisten måste det bli.
Underbara morgon. Nu börjar uppladdningen mot Solvikingarnas intervallträning kvällen till ära.
Kram

Starten det ryker om

Jag hade en helt underbar dag igår, gick till säng och var varm i kroppen över att ha så fina vänner. Jag har hittat min plats i denna staden och jag verkligen älskar Göteborg. Mitt hjärta är hemma!
Ovetandes hade jag en hejarklck igår som var på plats till start. Min älskling fotade starten, det är rykande hett:
Tyvärr så spelar det ingen roll hur mycket jag zoomar så hittar jag inte ett blont ruffs. Men tro mej mina armbågar var vassa.
kram

VårRuset 2011

Ett lopp för endast tjejer. Egentligen som jag sagt innan låter det ju helt vridet? Varför inte ett lopp där alla får vara med? Jag kanske borde starta ett lopp för endast blondiner, högerhänta eller varför inte med ett litet IQ test innan. Nää allvarligt, varför måste människor sollas bort. Kan inte bara alla få vara med?!
Iallafall så har fröknarna Emma Å varit i farten, vi är ungefär lika hetsiga båda två och insåg i startfållan att det var en egenskap som gjorde oss till just Emma Å.
Hets hets hets...
Vi var lite sena och hann inte riktigt värma, alla heta tips var som bortblåsta. Hetsade upp lite puls för att sedan komma till start, där hade tydligen andra köat sedan i morse för det var FULLT i den grupp vi tänkte börja i.
Vi rent av kubbade fram och tillbaka utanför startens avspärrningar och hittade inte in, stressen kröp på. HETSIGT. Till slut gör jag den underligaste och överdrivna vink åt Emma, min arm svingades i en STOR sving samtidigt som jag får ur mej
-Över, Vi ska över...
- Vi måste fram, kontrade Emma med

Emma tog täten och kubbade fram mot "springa snabbt" gruppen. Hon liksom flög över staketet och helt plötsligt så var jag såå långt efter. Stressad som om jag skulle bli lämnad ensam, som om grinden var påväg igen. Klumpigt hävde jag mej över och "ding" slog i smalbenet.
I starten tillsammans med en växande bula på benet. Skönt! NOT... Tröttsamt, mycket.
Vi var nöjda, andades nu var det bara minuter kvar till startskottet, till vår förvåning fick vi syn på damerna precis framför oss, två medelålders damer storlek 150cm hög och typ samma bredd. Alltså 150x150. Inte ok.
En blink till Emma och vi var på någon halvsekund lite längre fram.
4.6km senare var det hela över. Första kilometern avverkade vi på 3;30min. Bra jobb! Jag uppfattade inte 1km skylten. Emma svor förvånat. (Tveksam om den verkligen var 1km). Gick i mål på 18:25 och känner mig nöjd.
Tråkigt att dom inte kan lägga till 400m så man kan få en tid på 5km.
Ta hand om dej!
Kram

1 tumme för denna

Livet på en klippa är helt ok en dag i Göteborg. Helgen har laddat mej jag är redo för veckan. Veckan innan Varvet. Nervös...

Helgen då allt händer.

Blogg.se låg nere igår så mina inlägg missade publisering. Illa.
Helgens höjdare:

  • Fredagens löpning med efterföljande super trevlig och mysig middag. Så avslappnat med goa vänner.
  • 19st träningssugna spinningdeltagare som körde skiten ur sig själva inklusive mej :)
  • Grillningen på klippan alldeles intill havet som förde med sej en uppbränd kropp
  • Liseberg minus när numret brevid vann stjärnvinst, in my face!
  • Nystädat förråd, organiserat och dammsuget. Vem dammsuger i förrådet? - VI
  • Lunchen i Slottskogens Villa DelParc
  • Glassen på Lejonet och Björnen
Effektiv helg. I like! En hel dags vila från träningen, oj vad mycket annat man hinner med då och så mycket energi man har över som man brukar lägga på nedbrytning, igår var det fokus uppbygnad istället.
Ikväll - VårRuset.
Egentligen är jag inte så mycket för könsuppdelning, men med mitt glada lag så kommer vi nog få en super kväll! Tills dess, Plugg, mat och SOL.

Återhämtning

img_0358 (MMS)

Återhämtning


Lemuskel?

Men ser ni hur morgonhumöret sprudlar med sin frånvaro?
Fotografen gör ett nytt försök...
N hinner skrapa ihop lite energi för att ryka lite i lemuskeln, men jag verkar inte har några större funderingar på att skyla mitt kassa morgonhumör. Jag har inte ens släppt vattnet iemellan... Morgonhumör 2.0 - Obefintligt.

Springa lopp

Kanske borde man anmäla sej till Näsetloppet ändå, som en liten revansch till Lerumsloppet? Naa jag vet inte, tål att funderas på. Det är ju ändå inte förrän på lördag :)
Solvikingarnas KM? Hmm... Kanske de kanske. Formbeskeden lyser ju med negativ närvaro...

Blankt blad, Nytt liv.

Det ska bli så skönt att börja terminens sista kurs idag. Det blir som att byta blad, nytt liv i 5 veckor med fortsättning på vad jag redan borde kunna. Ekonomikurser börjar kännas mer och mer intressanta. Kanske skulle man gått en ren ekonomiutbildning? Jag vet inte... Allt känns väldigt intressant just nu. Jag älskar livet och jag känner mej älskad!
Nu står det att urvalen förbereds på studera.nu. Snart vet jag också hur min sommar ser ut. Jag är superladdad att checka av lite extra poäng. Jag är hungrig efter mer, nästan lite ivrig.
Jag har ett helt nytt spinningpass som är rykande färskt och kör premiär vid lunch.
Hoppas ni känner som jag att det är mycket som händer nu!
Tjing, morgonkaffet är svalt och mina lokala nyheter rullar vidare, omval, bränder och ormbett. Bin Laden, ni har väl inte missat att han dött?
Kram
-Filmtipset jag fick va "Fair Game" men såg den inte igår, inget blev som jag ville. Inga myskläder uppkrupna i soffan, men vila och något gott till kaffe iallafall.

Underbar påminnelse!

Idag fick jag världens skönaste SMS. Jag ska göra precis som jag blivit tillsagd! Nämligen att gå och sätta mig på ett cafe och njuta av att faktiskt bara inte göra något. Tack för att bli påmind om att vila är super! I morgon ska jag äta långfrukost ute och njuta av dagen som bjuder på spinning och löpning så just idag är ledighet mitt fokus. Något har gett mej ett oerhört sug efter en morgonyoga i morgon, men men vi får se. Träning är underbart!

Med ledighet menar jag:

Inga måsten, bara massa tid. Jag vill ha något gott till kaffet och min sambo i myskläder i soffan, jag vill krypa upp sådär nära och se en film ikväll.

Jag har fått ett tips.

Nu är jag hungrig så jag dööör. LUNCH, någon som varit på köttbullecafeet?

Sömmen, paniken, räddningen

Härligt glatt gäng som stod uppställda i spinningsalen när en tämligen hysterisk instruktör kikar in, JAG. Vad hade hänt?

Jo.

Jag kom till gymmet glad och laddad, efter en storhandling och njöt av ett fullt kylskåp som skulle möta mej hemma. In på personalrummet för att riva ihop min grejer. Då får jag se hur min trosor kikar fram mellan sömmen på träningsbyxorna.
What the fuck?

Mina byxor var alldeles på gränsen till att spricka. Då när jag stod och nästan hoppade med rumpan upptryckt mot spegeln som sitter precis vid ingången så kikar platschefen P in.
-Ööö vad händer här
(Jag blev röd i ansiktet på 0.2sek max)
-Mina byxor spriker typ när som helst... (Under hade jag trosor i all världens olika färger så diskret, bra val Åhberg!)

Klassen startar om 10min och jag har inget ombyte. Tur att det är spinning och ingen ser min rumpa tänkte jag.
P försvann ur personalrummet fnissandes. Jag greps av panik. Tog några djupa och såg mej i spegeln, ahh va fasen vad är det värsta som kan hända? Att dom spricker, vore inte det bara ganska kul om typ ett halvår eller så?
Då händer det!
P kikar in igen, kastar till mej ett par splirrans nya byxor.
Räddaren i nöden! Klassdeltagarna skrattade gott då jag bara var tvungen att dela med mej av min lilla incident.
Här är jag påväg in på Balance i Stockholm till mitt löpbandspass

Handbromsläge!

Tanken slog mej och stressen satte in när jag var påväg hem från jobbet vid 11 att jag skulle hinna hem slänga i mej något att äta och dra iväg mot gymmet och vara med på lunchens bodypump, jag sprang upp för trappan och slängde mej innanför dörren när det slog mej...
Jag har ju lovat mej själv att vila mer och jag har redan tackat jag till att vika på ett spinningpass ikväll, det kanske ändå räcker? Kroppen behöver vila hur mycket energi och vilja jag än har. Så jag drog i bromsen och började fundera kring tvättider och mathandlingslistor istället.
Kanske måste jag börja fokusera på att tänka i fler steg än bara vad som faller mej in.
Man borde sitta mer med händerna på låren och bara vara, jag måste bli bättre på att bara vara. Min valborg var fantastisk, men jag inser att jag missade världens bästa catwalk i Hindås. -Attans!
Nu är klockan snart lunch så det blir nästa fokus, en riktigt bra lunch står på schemat.

Hindås-Skatås i löpskor

Idag var det stadig frukost och på med löpkläderna igen. Det var dags för träningslägret att löpa hemåt. Jag blev ut skjutsad av bäste M. Vi blev utskällda i Hindås så det var väl på tiden att åka därifrån. Han var iallafall skogstokig och hängde på tutan. Strunt samma.
Jag fick en plats i en bil och skulle springa sista sträckan på 18km i terräng.
Det bar iväg, och givetvis så är det inte helt lätt att springa helt rätt på vildmarksleden så efter ett par vändingar och skenvägar så var vi snart i skatås igen. Vi stötte ihop med Happy MTB som typ var 30st MTB cyklister. Jag var tämligen avundsjuk på dom som satt på cykeln och hade fikapaus efter en lång uppförsbacke, för oss var det bara ren och skär löpning, hela vägen.
Härligt hur det känns i kroppen när det blir så långt, man hinner bli trött, komma tillbaka och få fart i benen, bli trött och få fart igen, allt går i vågor. Jag gillar att springa långt, jag gillar att springa i grupp. Jag älskar att träna med Sovikingarna.
Men törnen fick jag när vi kom till stugan, svept ett glas saft. Jag frågar efter den lilla blåa bilen där jag hade alla mina grejer. Någon tittade på mej.
-Pratar du om Evas bil?
- Jaa, är den här?
- Nää hon skulle åka direkt hem.

Vad i helsike. Där stog jag i t-shirt och skjorts dyngsvett. Utan telefon, plånbok eller hemnycklar. Inget ombyte, ledsen och trött.
Men då uppenbarar sej underbara människor. Marcus får fram överdragskläder, tämligen för stora, men just då kändes det helt som min storlek. Lena fick fram en telefon och Eva i andra änden. Dagen var räddad. Hemskjutsad till dörren och mötte Mikael i trappuppgången som höll i min påse.
Världens längsta dusch och en smoothie senare så är jag lycklig. Jag har sprungit 4 mil på tre dagar, det har jag aldrig gjort förut. Det gör inget att de gick skit i Lerum, jag ska bli bättre, starkare och snabbare.
Vänta bara!
Kram /E

Fulfacet i lerum

Visst var det inte min dag rent löpmässigt igår, men fick lite roliga bilder som jag bara måste dela med mej. Alltså jag ser ju förjäkla konstig ut?!
Här är båda Emma Å upställda, hur kul är inte bara de?! Att jag har en vän som heter Emma Å precis som jag. Hur vanligt är det liksom?!!
Om någon någonsin ser mej göra denna minen igen, säg till! Detta var nog mitt hånflin till mej själv, min sopa :) Så underlig pose och ansiktsutryck att Emma håller för ögonen. Peter kan inte vara så nöjd med modellen han fått just denna dag.
Kram /Emma Flinarsson

RSS 2.0