Motionär Med Fokus

Ibland är det som om någon slår tillbaka, trycker en tillbaks på stigen man kom ifrån. Någon säger åt en att inte vara för kaxig eller göra för stor sak av saker. Som idag i skogen. Ner för laxtrappan som man cyklat nerför såå många gånger och det har aldrig varit några problem.

Nu intas de mellis för stundande MTB färd som ska gå undan. Jag är super laddad och har så mycket ilska som måste ut. Vad är då bättre en ren och skär kamp på cykeln.

En liten bild från ett förvirrat gäng ute i Lindome. Jag är fylld av trötthet men också lycka. Jag vill cykla mer, oftare och längre. Jag vill bli starkare och utmana mig hårdare.

Igår satt jag på styrelsemöte HELA kvällen... Mitt första styrelsemöte efter att ha gått med i vår BRFs styrelse. Spännande och utmanande och en grymt bra erfarenhet som jag tror kommer leda mig närmare de jobbet jag vill ha när skolan äntligen slutat och jag står där med min examen.

Men igår så var det med blandade känslor, 19:30 vet jag att det sprakade i änggårdsberget och mina cykelvänner hade en grym kväll på cykeln i kvällssolen. Min cykel stod blänkande ny renoverad i källaren och fick stå kvar ensam och uttråkad medans jag mumsade äpplepaj i en lägenhet längre bort.

Varför finns inte två av mej, varför kan man inte vara på två ställen samtidigt?

Efter jobbet svängde jag in till den omtalade Jon som nu är extra pappa till min MTB, antagligen så kommer ansiktslyftningen vara välbehövlig. Inne på service och det var verkligen på tiden. Jag sneglar på telefonen och hoppas mej inte få något samtal som kan göra mej fattigare än vad detta redan gör mej.

Änggårdsberget de lux är när Knutson håller i spakarna och driver oss framåt i en väldans fart. Regnet hängde i luften och kameran fick lämnas hemma. 17km cyklade och jag var överlycklig, jag tog hinder som jag aldrig trodde mej klara. Men väl nere så kändes det som om jag aldrig ville att prövningarna skulle ta slut.

Carlsson, Åhberg och Knutson en måndagkväll känns som en grym kombo och jag längtar tills nästa gång.
Benen var trötta när jag landade hemma och kvällsmaten smakade fantastiskt.

Ta hand om er!

/Emma

Söndagar betyder ganska ofta långpass. Man har gott om tid att ge sej iväg och träna länge. Igår var det lite stressigt eftersom jag jobbade hela förmiddagen, missade ju lunchen och allmänt dåligt förbered. Men ändå så åkte vi mot Angered och Vättlefjäll som vi bestämt och jag var hur pigg och lycklig som helst. Sådär som man blir när man har något riktigt kul framför sej.

Sitter och mosar i mej resterna från helgen. Vilket får mej att tänka tillbaka på helgen, ja alltså 5 av 5 möjliga för den helgen. Massa kvalitetstid, utflykter, glass och bad i havet! Tänk att få ha saltvattenhår igen. Underbart!

Dagens innehåll är fullt av saker jag älskar! Lång mys frukost ala Åhberg/Wanberg hotellbuffe. Vidare till gymmet, uppställning 10:00 för 55min Spinning och 30 min Core --> Instruktör --> JAG :)

Idag lyssnar jag till våren och plockade fram stora skurhinken och började skruva isär min cykel, tänkte börja lära mig så smått. Det känns som om något man bara måste kunna när man älskar att cykla. Nu ska det läras! Idag var det bakdelen som fick extra kärlek. Kedjan är tvättad och inpackad i en go olja.

Men så var dagen inne, då cykeln togs fram. Jag insåg snabbt att jag misshandlat min älskling. Kedjan såg ut som stryk och detta kändes in i själen, kunde lätt och utan problem ha pressat fram en tår. Men istället tog jag fram oljan och gav min älskling lite kärlek.

Idag är en dag av hetsande och allt går precis omvartannat. Väskan är packad och jag beger mig mot skolan som sedan byts mot löplabbet som byts mot Solvikingarnas träning (om jag hinner upp i tid) för att sedan hetsa hem igen och då är jag alldeles redo för sängen!

I morgon vankas fredagsmys och jag ska för första gången vara med på kvartalsutbildningen på MFC (MasthuggetFitnessClub) Core, Booty och Zumba. Sista träningsformen är inget jag ska instruera i (tack och lov) men i vår har jag utökat mitt utbud med 150% och är då spinning, booty och core instruktör! Jag är överlycklig!



Ser ni inte att jag är full av energi och bara vill iväg?
Ta hand om er! /Emma

Psst. Maria... Om du är sugen på att springa i Änggården istället ikväll så har du en kompis här!

Advent advent vårt andra ljus vi tänt!

Uppladdningsfrukost med mitt hjärta. Han för tv-spels förmiddag och jag för MTB utflykt. Men MTB förbyttes snart mot SnowBike då det kommit 10cm snö och snöade hela cykelpasset.

Skatåsområdet, runt lilla och stora Delsjön slet vi oss runt. Många gånger på vägen tröt både humör och växlar. Det kuggade över p.g.a. all snö, de kucklade på under fötterna och var omöjligt att få fast fötterna i pedalerna. Men på något konstigt vis har man glömt allt det när man väl kommit hem, då kommer man bara ihåg detta...









Fikan i Bertilssons Stuga var det trevligaste avbrottet. Pausen kunde inte kommit mer lägligt. Alltså hur mysigt som helst.

I vilket fall som helst, var det tyngden i snön som gjorde detta pass till det mest utmanande cykelpasset styrkemässigt på länge. 21 km avklarade.

Alltså jag finner inga ord. Jädrans, all heder!

Vaknade upp till grannarnas adventsljusstakar och lysande balkonger. "Advent advent mitt första ljus jag tänt"
Så här såg jag ut för några timmarsen...



Trött och mätt på godis och pepparkakor var det dags att ge sej ut i skogen. Minus 5 grader och några centimeter snö. Underbar åkning!



En av oss var inte riktigt lika trött, full av energi som smittade. Nu är jag lycklig och veckan som kommer ska få känna på träning. Jag är tokladdad inför att köra tufft inne på gymmet, hårt i spinningsalen. Dödligt i löpspåret och njuta av rörlighetsträning.
Hotyoga borde alla testa när de är så kyligt ute. Mumma för själen!

Nu ska vi fylla depån med söndagslunch, spagetti och köttfärsås.

Vi hade planerat långtur men vädret stoppade planerna och utmaningen blev Änggården. MTB i snö.

10cm snö, 2 plusgrader och grå himmel.

Jag var mycket tveksam när jag cyklade Linnégatan upp och möttes av än mer tveksamma blickar denna lördag förmiddag. Vanligt folk dricker kaffe och läser morgontidning, njuter av höstmyset. Inte vi! Mötte upp CJ på toppen, som vanligt är jag tidsoptimist så väl uppe hade han cyklat i cirklar ett tag. -Opps, sorry...

Målet var att cykla lite bredare stigar och runt 1 mil långt. Tveksamheten hängde tung i luften. Väl iväg så var det som om något hände, greppet var oväntat bra inte alls så halt som jag trott. Snön lyste upp skogen och träden, någon form av julkänsla infann sej snabbt. Hundägare och löpare hejade glatt och jag log plötsligt brett. Jag var lycklig.
Stigarna blev mindre och vi var ute på allt mer tekniska partier, men jag njöt för vi hade ett bra flyt.

Nu vet jag, snö är inget som hindrar. Så nu önskar jag att det fortsätter vara kallt och att de kommer lite lite mer snö. Cykla är grymt jobbigt i snö. Bonus träning leder till bonus starka ben!

Laxtrappan är svår i optimala förhållanden i snö fick den mest bistå som modell för vädret.





Men CJ var glad ändå.



Men strumpastålgrå från Mikaels lumpentid och liniment höll jag mina benhinnor varma. Det tål att understrycka att mina fötter var kalla men inte blöta när jag kom hem.

14km senare sitter jag med lunchtankar och ett ilande lyckorus.

Mina glada cykelvänner! Mental- Balans- Koordination- Styrke- Kondition- och Sällskapsträning fylld av energi. MTB innehåller ett stort utbud.



"Emma du är min ultimata träningskompis" Hur lycklig blir man inte att höra som orden? Överväldigad!
Vi delar MTB, löpning, gruppträning och samma inställning.









Jag stod för flest antal vurpor men Maria tog hem praktvurpan, därav leran i skopåsen.



Carl Johans julkakor och kaffe, Marias hemmagjorda grymt snyggt flätade kanelbullar och min hmm... Fotografering?



Tunga och utmanande kilometer avklarade! Mentalt starkare och fysiken tar sig. Vilken natur! En fanatstisk upplevelse. Nu är min fråga: - När blir nästa gång?!