Svenglish
Jomensåatte... Klev glatt in på World Class City, så roligt att få komma och köra en klass där, hoppas på fler sådana klasser :)
Stoppade i min skiva i spelaren, tryckte in den. I displayen;
Reading
No CD
What the fuck? läser den inte brända skivor?! Hmm. Där stod jag med endast den skivan med mej, resten låg kvar hemma på hög. tryckte på eject och vad händer?! Jo den öppnar sej, men ingen skiva syns till så långt ögat kan nå?
Kan verkligen en spelare äta upp en skiva sådär?
Paniken växte sej som ett stort monster, jag blev svettig på överläppen. Jädrar. Vad? Hur? ska jag kunna köra en klass utan musik?
Kubbade in i personalrummet och bad till gud om att jag hade något pass på iphonen... Sekunderna flög iväg, 5 min till start, nu var de fullt av folk i salen.
Jag stannade till i korridoren, såg att jag hade ett pass, puh. Jag hade musik men inget uppbyggt pass. Bestämde mej för att detta skulle bli den bästa klassen jag kört på länge. Andades långsamt.
Klev in i salen, fullt av folk. Jaja, min bästa klass tänkte ja, min bästa klass!!!
En mörk gubbsnygg man kommer fram till mej och på den bredaste brittiska engelska;
-Do you mind teach the class in english?
-Offcourse not!?
Snacka om dubbelbajsmacka. Jag har aldrig kört en klass på engelska...
Klassen flöt, jag hade flyt, passet kom tillbaka till mej, ett grymt pass jag körde i våras som jag älskade. Med viss improvisation och stakande på någon slags engelska så klev jag av cykel och var överväldigad av lycka.
I DID IT. tankens kraft är GRYMT oslagbar!
Som grädde till detta så fick jag en anstormning av frågor om jag kommer hålla fler klasser snart och när. Grym musik sa någon, tack för ett grymt pass tjoade någon i dörren. Ja det kändes som om det haglade positivt över mej, jag blir så lycklig. Jag vände något som kunnat bli katastrof.
Kärlek.
Men jag funderar fortfarande på vart min skiva tog vägen...
