Motionär Med Fokus

En underbar känsla att gå i mål och känna att jag verkligen inte kunde tagit i mer. Kroppen var pressad och uttömd. Trots att jag inte klarade mitt mål eller fick någon särskilt bra tid. Jag var faktiskt bara sur och vresig hela dagen igår för jag kände en tyngd besvikelse över hur trött kroppen blev och hur sakta det ändå gick.

Men efter att ha sovit på saken så måste jag visa mig själv respekt. Jag har varit förkyld i 5 veckor nu i vår, den träning jag fått har oftast varit intervallpass, spinningpass och bara några få snabbdistanspass. Så vad tar jag med mig?! Jo, att man blir bra på det man tränar på, och jag har inte tränat jätte mycket på snabbdistans, därav den tiden som det ändå blev.

Jag tar med mig in i träningsperioden som är kvar innan varvet att jag måste träna mer långpass. Så målet är att 1 gång i veckan ska det vankas långpass. Denna veckan kommer detta ske på lördag med solvikingarna. Klockan 11 är det uppställning och efter 2 slitsamma timmar så står det en underbar "efter träning" fika uppdukad i klubbstuga. Tänk vilken lyckost jag är som är medlem i en så fin klubb.

Igår innan loppet så träffade jag flera Solisar, fick några High-Fives och ryggdunk. Jag blev så glad. Jag är på en plats i Göteborg, i min stad och älskar livet. Tänk vad mycket det gör när man vet att man har folks stöd. Dom tror på en och stöttar en. Underbara människor gjorde mig helt varm i kroppen.

Detta är snabba brudar alltså, all respekt!